Sara

Försökskanin
Spenderade 5 timmar stilla liggandes på mage medan en polsk kvinna petade in nålar i baksidan av mitt lår. Syftet var att de skulle få underlag för en studie de genomför, tyvärr fick de inga bra resultat då min nerv var omedgörlig, men det gör inget för jag får betalt ändå! 900 kr för 6 timmars "jobb", dvs att ligga still, känns rätt så schysst. Vad gör man inte som student? Dessutom har jag ju lite sympati för det där med forskning ;) Fick också reda på att min hud är beskyddande, vilket känns rätt betryggande haha. Tydligen ett tufft collagen-lager, något som jag valde att ta som en komplimang! Problemet med studien var dock att jag var tvungen att ligga still; inte gå på toa, inte äta, inte vrida på mig, vilket betydde att jag inte mådda prima efteråt (benet var helt ok, inga problem alls) utan var yr och rätt så borta. Käkade en burgare i skolan och gled sedan till gymmet för att träna ben. Det var lite halvdant, men det blidde gjort i alla fall. Nu är jag hemma med vin och Grey's Anatomy, det absolut bästa jag kunnat tänka mig just nu!
 
Imorn blire jobbsökning, plugg, träffa en polare, och kanske till och med gå ut :)
 
När jag och Eric var på besök i Dumbledores kontor :)
 
Over-achiever
Har varit lite efter i matten sen jag åkte till England, så igår planterade jag gumpen på biblioteket och marscherade rakt igenom ca 60 sidor av differentialekvationer, integraler, absolutbelopp och komplexa tal. Hösten 2011 satt jag och grät för att jag inte fick ihop det i min Beginning Algebra-kurs, men efter mycket jobb och mycket hjälp tog jag mig ur kursen med ett A. Att jag nu sitter och pluggar trigonometri och calculus utan egentliga problem är oerhört fascinerande; man blir till och med lite mallig. På sätt och vis är det nästan lite tråkigt att jag inte ska läsa någon mer matte efter den här kursen, det känns bra att briljera på något man tidigare inte haft någon fallenhet för.
 
Igår träffade jag på en snubbe i lunchrummet som jag snackade lite med, det visade sig att han gått hela biomedicinprogrammet på Uppsala universitet och nu börjat på termin 3 på läkarprogrammet här i Umeå. Om man nämner biomed för studenter här, är första frågan om man egentligen vill gå läkare, och ibland undrar jag det jag med. Å andra sidan är patientkontakt inte särskilt attraktivt för mig, jag vill hellre jobba med att förstå orsaken till sjukdomar och få förståelse hur de kan förebyggas och botas, dvs att jag helst vill forska. Så genom att gå biomedicin får jag läsa den delen av läkarprogrammet som i mina ögon är mest intressant.
 
Umeå universitet är en bra skola och jag trivs jättebra här uppe. Men det är inte den bästa skolan. Och jag blir snabbt rastlös och uttråkad i en (relativt) liten stad. Karolinska Institutet är på många sätt Sveriges bästa universitet, åtminstone i fråga om medicin och forskning. De har också ett väldigt bra utbud av utbytesstudier. Plus, utbildningen ges på engelska, vilket absolut skulle kunna vara en fördel om man vill plugga eller jobba annorstädes. Helt enkelt tror jag att jag kommer välja KI som mitt första hands val nu till hösten. Tog en titt på statistiken av sökande förra hösten och såg att på KI var det så lite som 1.1 på högskoleprovet som krävdes för att komma in (Umeå, 0.85) vilket egentligen skulle göra mig glad då det är rätt enkelt att komma in, men istället gör det mig lite besviken. Jag vill gå en utbildning med prestige, som man kan vara stolt över att kommit in på. Inte bara på grund utav att det ger en liten ego-boost, men också för att det förmodligen ställs lite högre krav på student såväl som lärare. Men i slutändan blir det nog bra.
 
Nu blir det sängen innan det blir kortslutning i hjärnan. Ledig imorn, vilket betyder: träna, städa, plugga, söka jobb!